"Jag är rädd att det är kört nu"

 
Häromdagen köpte Johanna en hållare att ha till vår iPad i bilen. Det var inte så att Iris var ledsen eller så när hon vaknade, men jag var sugen på att se om den fungerade – och det blev succé. Den funkade. Och Iris blev såld.
 
Undra dock om vi nånsin kan åka bil utan igen nu. "Jag är rädd att det är kört nu", sa Johanna oroligt.

Pappa gick på Skansen – Iris sov

Den här veckan var jag ledig onsdag och torsdag.

Johanna hade en släkting som skulle ta studenten på onsdagen och såg helst att Iris inte följde med – vilket så här i efterhand visade sig vara ett klokt beslut då alla som befann sig på Gärdet inte klarade sig därifrån utan att få en öl eller två innanför klädesplagget närmast kroppen.

Detta innebar att det blev en ‘pappa och Iris’-dag för oss, vilket var en bra möjlighet till att boka in något riktigt roligt. Dessutom väntade sol! Jag ringde pappan som jag lärde känna från min pappagrupp och hörde om han och dottern (som bara är några veckor yngre än Iris) ville haka på till Skansen.

Vi hade pratat tidigare om att åka dit när tillfälle ges och nu fanns det en lucka. Så även i deras kalender skulle det visa sig, bokat och klart. Det blev onsdag och det var dags att påbörja resan mot Skansen. Jag skulle ljuga om jag sa att det bara var solen som gjorde mig svettig denna dag.

Allt som allt tog det nästan 1,5 timme från oss till Skansens entré. Mycket tack vare strul vid Odenplan då stadens studenter hade sprutat ner gatorna med så mycket ölskum att bussarna inte tog sig fram. Okej, inte riktigt. Men erkänn, rolig tanke?

Tunnelbanan till Odenplan gick bra. Bussen därifrån till Kungsträdgården var okej. Men spårvagnen till Skansen därifrån. Då kom det stora utbrottet från vulkanen Iris. Hon hade tröttnat på att sitta fastspänd i sin vagn och önskade nog helst av allt att hon bara kunde resa sig och springa därifrån.

Jag blev svettig av situationen. Iris blev svettig av ansträngningen att vara arg. Vid Nordiska muséet, två stationer innan Skansen, gick vi av. Då var vi redan sena. Och för tredje gången i rad var det jag som fick skicka ett ‘ursäkta vi är snart där'-sms på grund av försening. Vi gick av vid muséet för att Iris inte pallade mer. För att jag inte pallade mer.

Hon somnade efter 50 meter – 500 meter från målet. Skansen.

Den andra pappan skrattade gott när jag kom med svettpärlor i pannan och ett snarkande barn i vagnen lagom till Skansen-entrén. Vi gick in. Iris sov. Och sov. Och sov i en timme medan vi gick runt och kollade på kossor, får och björnar. Till sist vaknade hon och vi hade en riktigt trevlig dag i solen bland djuren.

Jag och Iris utanför huset innan vi skulle påbörja resan mot Skansen.

Och väl framme på Skansen, när barnet skrikit sig till en skönhetssömn.

När hon väl vaknade var djuren spännande. Här fåren.

Men minst lika spännande var gruset på backen – tyckte bägge barnen.

Jag köpte två lotter "till Iris" och hon vann! En jättestor ekorre.
 
Här en trött Iris med både kanin och ekorre på väg hem till Hässelby igen efter en intensiv dag.

Jag är pappan som alltid somnar

När jag knackade på ytterdörren i kväll när jag kom hem från jobbet öppnade Iris i Johannas famn med pyjamasen på sig. Hon var tanborstad och klar för att sova. Så jag tog av min skorna och sedan gick vi i stort sett direkt upp till hennes rum.
 
Först läste vi sen saga, som vi alltid gör. Och därefter ligger jag bredvid henne tills hon somnar. Hon brukar ligga och titta på mig en stund och om jag tittar på henne tillbaka ger det henne energi och gör henne ofokuserad. Så jag brukar pussa henne på pannan och säga att "nu ska vi sova" och sedan blundar jag efter det.
 
Om jag säger så här: De senaste fyra-fem kvällarna är jag osäker på om det är jag eller Iris som har somnat först. För jag har vaknat 20-30 minuter senare av att Johanna kommit in i rummet och knackat mig på axeln. Att ligga där bredvid Iris, blunda och höra hennes små djupa andetag som lugnt andas genom rummet.
 
Hur skulle jag inte somna till det?!
Många gånger vill jag bara ligga kvar och sova för natten.
 
Kvällens mysigaste stund.
Visa fler inlägg