God fortsättning! Här är en klapp till er 👶🏼

Goooood fortsättning!
 
Herregud vad livet bara springer i väg och jag hinner aldrig uppdatera er om läget. Ni bara fortsätter att komma hit för att läsa och mina uppdateringar lyser med sin frånvao.

Men nuså! Innan jag fortsätter måste jag bara tipsa om att jag är mer aktiv på Instagram. Sök upp "robinsoderlund" där om ni vill veta mer om vad jag har för mig.

Jag har annars åkt tillbaka till Stockholm och tagit en ofrivillig paus från jul- och mellandagsfirandet i Dalarna för att jobba ett par dagar. När jag anmälde att jag ville jobba dessa OB-fina dagar, kändes det som en bra idé.

När jag tidigare i dag vinkade hejdå till Johanna och Iris i hallen till svärföräldrarnas hus, kändes det inte lika roligt.
 
Men jag får försöka tänka: Pengar, pengar, pengar.
 
Annars har jag någonting väldigt roligt att berätta. Det har hunnit gå rätt långt, så ni kommer tyvärr bara att få hänga på den sista halvan av detta då Johanna redan (i dag!) sprungit in i vecka 19. Men det är så att Iris ska bli storasyster i slutet av maj.
 
En av bilderna från Instagram och den underbara funktionen "stories".

Detta var någonting som vi berättade för allmänheten så sent som i går. Vi hade valt att vänta med det av olika anledningar, men så blev det julafton och det kändes liksom naturligt att leverera den här julklappen till alla de som inte visste det redan.

Så nu får ni veta det också. Det är planerat till den 28 maj, så strax efter att Iris fyllt två år (3 maj), är det tänkt att hon ska bli storayster till en lillebror- eller syster. Jag tänkte att jag skulle svara på några snabba frågor som jag tänker att ni kanske funderar över.

Hur mår vi?

Jo, men, tack bra. Detta är såklart jätteroligt, spännande och lite nervöst på samma gång. Livet har förändrats något så radikalt sedan Iris föddes och än mer kommer det att bli från att det inte längre finns fler föräldrar än barn i vår lilla familj. Men mest är det jätteskoj!

Var det planerat?

Sett till vår vilja i att få ett barn till, så kan man säga att det var det. Men det var inte så att vi aktivt försökte bli gravida. Vi var mer inne på att om det händer, så händer det och då är det jätteroligt. Om det inte gör det, så får det hända senare helt enkelt. Och nu hände det! Och vi är väldigt glada över det.

Vet ni vad det är?

Ja! Vi vet att det till största sannolikhet är en.... bebis!

Förstår Iris vad som är på gång?

Jo, men det tycker jag ändå att hon gör. Hon har kopplat att det är en bebis i mammas mage som har börjat växa och vid ett tillfälle har hon även lagt munnen mot magen och sagt hej till bebisen.

Frågar vi vad som finns i mammas mage så svarar hon "bä!" som är hennes ord för bebis. Men ja, det är klart att det är svårt att vara 1,5 år och förstå att det till sommaren faktiskt ska komma ut en bebis som sedan ska bo hos oss.
 

Iris hemma hos sina bästisar, mormor och morfar.

Deeet var väl det hela för den här gången! Jag får skriva mer om julen i ett annat inlägg. Det var väl mest mys, umgänge med släkt och vänner, lite Kalle Anka, mycket mat, mera godis och julklappar. Typ så, om man ska summera den på två rader. Den var i alla fall lyckad.

Men det jag i första hand ville berätta för er är att det kommer ett tillskott till familjen i slutet av maj/början av juni nästa år. Sååå roligt! (Tycker jag alltså, er rör det väl nämnvärt!).

God fortsättning allesammans så lovar jag att vi hörs snart.

(OBS: Jag får använda kategorin "gravidbubblan" igen! 👏🏼👏🏼).

Ett år sedan vi fick veta att Johanna var gravid

I dag är det ett år sedan Johanna kissade på stickan och ett blått, underbart och minst sagt oväntat plus sken upp på graviditetstestet.
 
Jag minns att vi satt och bara tittade på varandra, vi förstod ingenting.
 
Vi hade tagit allt detta så pass långt att Johanna hade köpt ägglossningstester.
 
Det var väldigt svårt att tyda dem, då dem från en dag till en annan gav väldigt oklara besked.
 
Det var något som inte stämde.
 
Vi var förvirrade, tills en vän till Johanna kom med tanken att "du kanske redan är gravid?!" och att det skulle vara därför ägglossningstesterna inte fungerat.
 
Vi skrattade bara åt det först, skulle Johanna redan vara gravid? Haha! Då skulle vi väl veta om det?
 
Men så var det.
 
Tillbaka till soffan där vi satt med ett plus i vår hand.
 
Överlyckliga och livrädda. Glada och chockade. Oförstående och tankspridda.

Det var så mycket i det där ögonblicket som hände.
 
Det var så oväntat att det skulle hända just den där augustimånaden förra året, trots att det var det vi helst ville mer än någonting annat.
 
Ett plus på stickan som Johanna skrivit finare om här.
 
Och så ett år senare.
 
Ett plus döptes till "Kjelle" i magen.
 
Kjelle kom ut, visade sig ha snippa och berättade för oss att hon heter minsann Iris.
 
Den coolaste och härligaste tjejen jag träffat i mitt liv.
 
Så det kan gå, ändå!
 
Resultatet av vårt plus på stickan. En långhårig och härlig trollunge.

Då jag och Johanna blev gravida

Det var i augusti förra året som vi fick veta att Johanna var gravid. Jag minns det väldigt väl, för det var i en månad där vi verkligen inte räknade med att det skulle ske. 
 
Vi hade försökt aktivt att bli gravida igen sedan januari, detta efter det utdragna missfallet vid första graviditeten i veckan 15, som avslutades i ett sterilt läkarrum på Södersjukhuset i början av december året innan.
 
Det var en tung tid och jag minns att vi liksom lade allt kring barn åt sidan en tid, men kom redan i januari in på tankarna att försöka igen, men att det till en början fick "gå som det går" – utan hetsjakten kring fertila dagar.
 
Därefter blev det mer och mer seriöst för varje månad som gick. Jag minns några av de stunder när vi hade ett nytt graviditetstest i vår hand som inte visade ett plus. Att vi kunde konstatera att ännu en negativ månad hade passerat och att vi fick börja om än en gång.
 
När vi väl var framme i augusti och sommaren hade passerat, hade Johanna börjat med ägglossningstester. Jag minns att det var mycket strul med dem som vi använde och att de inte kändes pålitliga. Ett test ena dagen kunde visa att det var läge att försöka, innan nästa dag visade att det inte alls var läge.
 
Det var rörigt och de vi använde kändes inte alls så säkra som man skulle vilja. Vi använde oss av de dyrare testerna (som man lätt tror ska vara de bästa) och som i längden blev väldigt dyra.
 
Detta har gjort att vi, när det är dags för Iris att få ett syskon, bestämt oss för att använda oss av billiga graviditetstester och ägglossningstester från Apotek365.
 
De ger svar direkt, är av hög kvalité och har en pricksäkerhet på 99,6% till att ge ett korrekt svar. Dessutom är priset som sagt att föredra. Här får du fem tester för samma pris som vad en sticka kostar hos andra konkurrenter – och som dessutom är minst lika bra.
 
Behöver du billiga och bra graviditets- och ägglossningstester, skulle jag därför rekommendera testerna från Apotek365.
 

Detta inlägg skrivs i samarbete med Apotek365.
 
Visa fler inlägg