Vi behöver nya gömställen

Iris har kommit på oss.

Det här med napp var aldrig nånting för Iris. Det stod tidigt klart att tummen var hennes bästa vän. Och Kalle förstås. Kaninen.
 
Iris hade när hon var yngre flera olika kaniner tills det fanns en hon fastnade för. En grå kanin med bara ett huvud och armar som sitter fast på en "snuttefilt".
 
Det är verkligen hennes bästa vän. Hon somnar med kaninen, hon gosar med den till Bolibompa, hon åker vagn med den och på senare tid har hon även kastat i den i poolen på altanen ett par gånger.
 
Det är vid sådana olyckor. Som dränkning, matkladd eller annat smuts, som det slog oss att det kan vara praktiskt med fler kaniner. För om vi skulle ha bara en och den måste tvättas... det skulle inte bli bra.
 
Därför köpte vi in ett par till av samma kanin. I dag har vi tre-fyra stycken som Iris umgås med i omgångar. Vår ambition har varit att hon inte ska förstå att det är flera stycken, men hon är väldigt svår att lura.
 
Numera har hon lärt sig vart de andra kaninerna gömmer sig i väntan på att kaninen som för stunden används ska behöva en inhoppare.
 
Jag och Johanna måste härmed hitta nya gömställen. Det kan bli nog så jobbigt att vänja av henne en framöver. Men så här söt var hon i alla fall tidigare i dag.
 
Tror ni pappa smälte när han fick den här bilden skickad till sig på jobbet under torsdagskvällen? Svar ja 😊
 

Paradiset för föräldrar

"Det är TVÅ tjejer!"

Jag är expert på att skaffa mig onda knutar i rygg, axlar och tydligen även nacke, visade det sig. Därför drog jag till naprapat på Odengatan i dag.

Efter att hon knådat och knäckt, besökte jag Mini Rodini som ligger precis intill. Snacka om att det är paradiset för föräldrar.
 
Jag tycker egentligen tyvärr att deras kläder är för dyra. De ska ändå sitta på en person som fortfarande växer så att det knakar och som inte är särskilt rädd om det hon har på sig.
 
Men just nu har de en rätt så generös rea – upp till 50% på mycket – och jag hade spanat in något jag ville köpa till Iris. 
 
Frågade efter plagget och de hade en kvar - i rätt storlek. Ja tack! Tjejen som jobbade i butiken var väldigt trevlig och hade en jättefin gravidmage.
 
Jag skulle aldrig kommentera formen på en mage med bebis i. Inte om den är stor. Inte liten. Inte fyrkantig. Inte rosa. Men jag säger gärna, om tillfället känns rätt, att den är fin.
 
För alla gravidmagar är ju det. Fantastiska!
 
Hon sken upp, tackade och berättade sedan att hon och hennes man hade gjort ultraljud förra veckan och det visade sig vara tvillingar!
 
– Jag hade en magkänsla om att det var EN kille. Men så visade det sig att det är två tjejer! Det har varit lite svårt att smälta, men jag tror att det börjat landa, sa hon.
 
De hade två barn sedan tidigare. Så himla spännande! Men så svårt att föreställa sig.
 
Att få två små på en gång. Pust 😅
 
 
 

Pappa gick på Skansen – Iris sov

Den här veckan var jag ledig onsdag och torsdag.

Johanna hade en släkting som skulle ta studenten på onsdagen och såg helst att Iris inte följde med – vilket så här i efterhand visade sig vara ett klokt beslut då alla som befann sig på Gärdet inte klarade sig därifrån utan att få en öl eller två innanför klädesplagget närmast kroppen.

Detta innebar att det blev en ‘pappa och Iris’-dag för oss, vilket var en bra möjlighet till att boka in något riktigt roligt. Dessutom väntade sol! Jag ringde pappan som jag lärde känna från min pappagrupp och hörde om han och dottern (som bara är några veckor yngre än Iris) ville haka på till Skansen.

Vi hade pratat tidigare om att åka dit när tillfälle ges och nu fanns det en lucka. Så även i deras kalender skulle det visa sig, bokat och klart. Det blev onsdag och det var dags att påbörja resan mot Skansen. Jag skulle ljuga om jag sa att det bara var solen som gjorde mig svettig denna dag.

Allt som allt tog det nästan 1,5 timme från oss till Skansens entré. Mycket tack vare strul vid Odenplan då stadens studenter hade sprutat ner gatorna med så mycket ölskum att bussarna inte tog sig fram. Okej, inte riktigt. Men erkänn, rolig tanke?

Tunnelbanan till Odenplan gick bra. Bussen därifrån till Kungsträdgården var okej. Men spårvagnen till Skansen därifrån. Då kom det stora utbrottet från vulkanen Iris. Hon hade tröttnat på att sitta fastspänd i sin vagn och önskade nog helst av allt att hon bara kunde resa sig och springa därifrån.

Jag blev svettig av situationen. Iris blev svettig av ansträngningen att vara arg. Vid Nordiska muséet, två stationer innan Skansen, gick vi av. Då var vi redan sena. Och för tredje gången i rad var det jag som fick skicka ett ‘ursäkta vi är snart där'-sms på grund av försening. Vi gick av vid muséet för att Iris inte pallade mer. För att jag inte pallade mer.

Hon somnade efter 50 meter – 500 meter från målet. Skansen.

Den andra pappan skrattade gott när jag kom med svettpärlor i pannan och ett snarkande barn i vagnen lagom till Skansen-entrén. Vi gick in. Iris sov. Och sov. Och sov i en timme medan vi gick runt och kollade på kossor, får och björnar. Till sist vaknade hon och vi hade en riktigt trevlig dag i solen bland djuren.

Jag och Iris utanför huset innan vi skulle påbörja resan mot Skansen.

Och väl framme på Skansen, när barnet skrikit sig till en skönhetssömn.

När hon väl vaknade var djuren spännande. Här fåren.

Men minst lika spännande var gruset på backen – tyckte bägge barnen.

Jag köpte två lotter "till Iris" och hon vann! En jättestor ekorre.
 
Här en trött Iris med både kanin och ekorre på väg hem till Hässelby igen efter en intensiv dag.
Visa fler inlägg