Jag önskar att Iris har en kompis som Knivlisas son på förskolan

Det var redan i början av maj som Knivlisa skrev detta inlägg på sin blogg.
 
Jag placerade snabbt länken i ett inlägg och sparade som skräppost för att skriva inlägget vid ett senare tillfälle. Av någon anledning har det inte blivit av tidigare, men nu när jag såg det tänkte jag ta tag i saken.
 
Gå gärna in och läs det inlägget först innan ni läser vidare (klicka på bilden).
 
 
Jag läste det här inlägget och blev så himla berörd.

Genast började jag tänka på hur underbart det skulle vara om det finns sådana små omtänksamma kompisar på Iris förskola när hon börjar om mindre än en månad. Och att hon absolut är en sådan själv.
 
Jag har daglig ångest över att Iris snart ska vara ifrån mig och Johanna flera timmar varje dag. Jag kan inte rå för det, men jag tycker att det här med att hon ska börja förskolan är fruktansvärt jobbigt.
 
Då kändes det bra att läsa det här. Alla borde ha rätten till en Sixten på sin förskola.
 
Sedan två timmar tillbaka är det augusti. Månaden då Iris ska börja på förskolan.
 
Jag dör.

Vi behöver nya gömställen

Iris har kommit på oss.

Det här med napp var aldrig nånting för Iris. Det stod tidigt klart att tummen var hennes bästa vän. Och Kalle förstås. Kaninen.
 
Iris hade när hon var yngre flera olika kaniner tills det fanns en hon fastnade för. En grå kanin med bara ett huvud och armar som sitter fast på en "snuttefilt".
 
Det är verkligen hennes bästa vän. Hon somnar med kaninen, hon gosar med den till Bolibompa, hon åker vagn med den och på senare tid har hon även kastat i den i poolen på altanen ett par gånger.
 
Det är vid sådana olyckor. Som dränkning, matkladd eller annat smuts, som det slog oss att det kan vara praktiskt med fler kaniner. För om vi skulle ha bara en och den måste tvättas... det skulle inte bli bra.
 
Därför köpte vi in ett par till av samma kanin. I dag har vi tre-fyra stycken som Iris umgås med i omgångar. Vår ambition har varit att hon inte ska förstå att det är flera stycken, men hon är väldigt svår att lura.
 
Numera har hon lärt sig vart de andra kaninerna gömmer sig i väntan på att kaninen som för stunden används ska behöva en inhoppare.
 
Jag och Johanna måste härmed hitta nya gömställen. Det kan bli nog så jobbigt att vänja av henne en framöver. Men så här söt var hon i alla fall tidigare i dag.
 
Tror ni pappa smälte när han fick den här bilden skickad till sig på jobbet under torsdagskvällen? Svar ja 😊
 

Paradiset för föräldrar

"Det är TVÅ tjejer!"

Jag är expert på att skaffa mig onda knutar i rygg, axlar och tydligen även nacke, visade det sig. Därför drog jag till naprapat på Odengatan i dag.

Efter att hon knådat och knäckt, besökte jag Mini Rodini som ligger precis intill. Snacka om att det är paradiset för föräldrar.
 
Jag tycker egentligen tyvärr att deras kläder är för dyra. De ska ändå sitta på en person som fortfarande växer så att det knakar och som inte är särskilt rädd om det hon har på sig.
 
Men just nu har de en rätt så generös rea – upp till 50% på mycket – och jag hade spanat in något jag ville köpa till Iris. 
 
Frågade efter plagget och de hade en kvar - i rätt storlek. Ja tack! Tjejen som jobbade i butiken var väldigt trevlig och hade en jättefin gravidmage.
 
Jag skulle aldrig kommentera formen på en mage med bebis i. Inte om den är stor. Inte liten. Inte fyrkantig. Inte rosa. Men jag säger gärna, om tillfället känns rätt, att den är fin.
 
För alla gravidmagar är ju det. Fantastiska!
 
Hon sken upp, tackade och berättade sedan att hon och hennes man hade gjort ultraljud förra veckan och det visade sig vara tvillingar!
 
– Jag hade en magkänsla om att det var EN kille. Men så visade det sig att det är två tjejer! Det har varit lite svårt att smälta, men jag tror att det börjat landa, sa hon.
 
De hade två barn sedan tidigare. Så himla spännande! Men så svårt att föreställa sig.
 
Att få två små på en gång. Pust 😅
 
 
 
Visa fler inlägg