Den coolaste morsan jag känner

Äta bör man ju!
Klockan närmar sig fem.

Jag kan inte säga att jag varit med på många förlossningar i mina dar (detta är trots allt bara #2).

Men någon med Johannas smärttröskel har jag aldrig träffat. Hon sitter och äter mellan värkarna som hon fortfarande kan andas sig igenom.

Hittills hålls tempot på en centimeter i timmen. Med det borde det innebära att lillebror är här säg... runt 19.30/20 kanske.

Ändå tittar Johanna upp mot klockan, säger "fem snart alltså..." och suckar. Själv tycker jag att hon är coolast i världen. Jag hade aldrig klarat av det hon gör nu.