Pappa har börjat jobba med Bolibompadraken

Ja, fort gick det. Plötsligt har jag börjat jobba igen. Min och Johannas plan och ambition från början var att dela 50/50 så gott det går på föräldraledigheten. Så har det inte riktigt blivit.
 
Jag var nu hemma mellan första mars och 15 maj. Det blev också all min ledighet med Iris. Detta ofrivilligt på grund av jobb. Vi sa att om jag får ett riktigt intressant jobb över sommaren, som är värt att ta för att kanske bli kvar där även efter sommaren, så kör vi på det.
 
Då skulle Johanna få vara hemma igen medan jag jobbade. Och där är vi nu. Jag har jobbat ett par dagar och arbetet känns helt rätt. Men det är också med en lite konstig känsla i magen som jag vinkar hejdå till Iris under morgnarna nu. Jag hade jättegärna varit hemma med henne hela sommaren.
 
För det är ändå en lyx vi har i det här landet. Att vi har möjlighet att vara hemma såpass mycket med våra små barn. Men i det här läget fick tyvärr chansen till fortsatt arbete lov att gå före. Och när den här branschen är som den är – där det är svårt att fastna och bli kvar, mycket handlar om tur – så måste man ta chansen är den kommer.
 
 
Jag skickade denna selfie till Johanna (och inte minst Iris) i går efter min första arbetsdag. Johanna har berättat i efterhand hur Iris bara stirrade på bilden när hon fick se den, kanske i tio sekunder, innan hon log och pekade på bilden med ett "paaappaa!".
 
Hon är nämligen löjligt förtjust i den där draken och gungar med i drakdansen varje kväll numera. Hon ska få följa med till mitt jobb så småningom och hälsa på draken, det måste jag fixa.
 
Men så ja... nu rullar det på med jobb här framöver. Jag ska försöka blogga i den mån jag hinner, men som ni ser kan det gå några dagar mellan inläggen ibland. Nåja, ni märker hur det blir. Iris blir i alla fall bara roligare och roligare så det blir med detta lättare och lättare att få inspiration till saker att skriva om.