Nollfyra:Trettiotre

Jag och Johanna tar fortsatt varsin natt och morgon med Iris under helgerna. Nätterna är dock inte så jobbiga, då hon sover genom dessa utan problem. Det är dock ett litet lotteri kring när denna lilla fröken vaknar och väljer att bestämma sig för att 'nu, nu tänker då jag inte sova mer och inte du heller!'
 
I går var Johanna väldigt nöjd när hon berättade att Iris hade sovit till 06.15. Det är bra för att vara Iris just nu, då hon normalt vill gå upp... ja, senast 05.30. Hon har liksom varit som programmerad att vara däromkring. Därför var de där extra 45 minuterna oväntade.
 
Jag hoppades förstås på något liknande denna morgon då det var min tur att gå upp när Iris hade bestämt sig för att vi skulle göra det.  Hon vaknar och jag koller spänt på klockan. Känner direkt att jag är väldigt trött och att detta inte bådar gott...
 
04:33.
 
Jag försöker få henne att somna om, men det är lönlöst. Då jag sover på en madrass bredvid henne i hennes rum, var det enkelt för henne att härja runt i hennes säng och på madrassen medan jag försökte sova lite till. Hennes Babblare roade henne en stund, men vid klockan sex gick vi upp.
 
Så... vi kan väl konstatera att det var Johanna som drog vinstlotten den här helgen. I en annan del av Köping ser vi avundsjukt på Instagrambilder från Iris närmsta kusins föräldrar som berättar att deras tjej minsanna sovit till efter klockan nio under lördagsmorgonen.
 
Vissa har det helt enkelt lite bättre än andra när det kommer till sömn.
 
Dags att göra gröt.