Äntligen Arlanda!

I går var det äntligen dags att dra till Arlanda. Jag hade väntat på det här sedan julafton men i går åkte vi alltså. Jag, Johanna och Iris checkade in på Sky City – hotellet med en riktigt fet hotellfrukost.
 
Men innan söndagsfrukosten och resan hade vi en trevlig lördagseftermiddag och kväll tillsammans. Från början var tanken att lyxa till det med roomservice, då vi tänkte att det skulle vara smidigt med Iris. Men då restaurangen öppnade redan klockan fem och låg fint på tolfte våningen, valde vi ändå att gå dit.

 
Det skulle visa sig gå hur bra som helst med Iris.
 
Hon charmade byxorna av alla i personalen, dansade till bakgrundsmusiken, åt sin mat och tog sedan för sig även var vår. Det var så stimulerande för oss att prova på att gå ut och äta med henne när det gick så bra.
 
 
Iris åt som sagt upp sin mat – och högg sedan in på vår. Hon är så stor i maten och har i stort sett inte sagt nej till någonting alls som hon har fått smaka på. Vi får skynda oss, annars delas våra middagstallrikar med mattrollet.
 
På tal om mat, här sitter hon och spanar in vad roomservicen har att erbjuda.
 
Vart vi skulle resa någonstans under söndagen?
 
Ingen annanstans än hem till Hässelby igen :) Den här lilla utflykten var en julklapp från Johanna till mig. En natt på hotell med allt vad det innebär. Alldeles utmärkt att komma hemifrån lite och bryta av vardagen. Det är någonting jag rekommenderar fler att prova på, att åka bort och bo på hotell även i den staden ni bor i.
 
Resan till annat land sparar vi till hösten!

Iris bottle-flip

Morgonens Insta-story:
 
 
(Iris sov till fyra, somnade om, vaknade vid fem och somnade om innan vi gick upp vid sex, bra där!)

Vi försöker pressa fram tiden

I går fick vi Iris att vara vaken till 19.00.
 
Vår plan har varit att försöka få henne vara vaken lite längre för att då sova lite längre på morgnarna.
 
Tidigare har sömn vid 18.00 (som är hennes vanliga sovtid), inneburit att hon vaknat vid 04.00. Pust.
 
Så, om vi flyttade fram det en timme, skulle hon då vakna klockan fem? Alldeles riktigt. Hon var helt färdig när jag la henne i går kväll. Och vaknade - som genom alarm - klockan 05.00. Klockan stod verkligen på exakt det klockslaget, varken en minut mer eller mindre.
 
Förresten.
 
Vad snabbt det går för en själv att bli nöjd för nya saker. För bara ett år sedan kunde jag sova bort en förmiddag utan problem om jag fick chansen. I dag blir jag nöjd när dottern sovit till fem. "Bra Iris, fem! Härligt!" tänker jag för mig själv medan Iris sitter med ett leende intill mig i sängen och klappar händerna.
 
Bild tagen för 15 minuter sedan precis innan sömn.
 
I kväll har vi besök av några goda vänner. Det är Johannas bror, hans flickvän (som även är Johannas bästa vän, snygg kombo!) och deras dotter (alltså Iris kusin), som är fyra månader äldre.
 
När vi får besök brukar Iris gå på något slags extrabatteri. Hon leker och har det trevligt. Såpass att hon glömmer bort att hon är trött. Så blev det även i kväll. Hon somnade först 19.30. Så om Iris följer sin rutin, betyder det att hon vaknar cirka 05.45.
 
Helt rimligt ändå.
Visa fler inlägg