I dag blir du elva månader

Hej Iris,
 
I dag har du blivit elva månader gammal. Jag tror att jag under varje sådant inlägg skrivit någonstans att tiden går så fort, men nu när det börjar närma sig att du faktiskt ska fira din första födelsedag, känns det overkligt. Även om du är en bebis en liten stund till, känns du inte som en sådan längre.
 
Den här månaden har det hänt massor av saker. Du har börjat sova i din egen säng bland annat. Denna förändring gjorde vi för att min och mammas säng helt enkelt är för hög och vi ville inte att du skulle ramla ur den. Annars hade vi gärna haft dig kvar inne hos oss. Nu sover jag i stället på en madrass bredvid din säng i ditt rum, så att du inte behöver ligga där inne ensam.
 
Du har börjat peka på allting. Du är jättenyfiken och vill veta vad allting heter. Du pekar ofta på till exempel vår lampa över matbordet och härmar, "ampa". Du älskar verkligen djur har vi märkt och under en promenad som du och jag ofta gör, går man förbi både änder och hästar. Dessa stopp tycker du om att göra. Många hundar möter vi också, då pekar du och säger "mäh", som du brukar säga när du blir lite exalterad.
 
Du har kunnat säga "pappa" sedan tidigare, men nu har du börjat göra det och verkligen menar mig. När du inte ser mig, om jag är på toaletten eller runt något hörn, har du börjat säga "pappa" i väntan på svar. Det är väldigt gulligt och värmer mitt hjärta oerhört.
 
I vagnen sitter du gärna, även om du inte ska sova. Det händer att vi tar promenader över en timme där du bara sitter med och tittar på allting spännande. Så sent som i går tog jag, du och mamma en promenad till Vällingby och varken dit eller hem – en promenad på 45 minuter x2 – sov du.
 
Du älskar frukt och har samtidigt inte världens bästa tålamod. Vilket gör att du blir rätt arg när du sitter i din stol, ser att jag fixar en apelsing till dig eller dylikt och tycker att jag tar alldeles för lång tid på mig. Då börjar du skrika och gör "vinkrörelser" med händerna på grund av din otålighet.
 
Det är kul att se dig upptäcka nya saker. Som när du häromdagen satt på vår altan och lekte med löven som tagit sig upp på den. Plötsligt kom det en vindpust och alla löven började röra sig omkring dig. Så fascinerande att se dig upptäcka sådant för första gången.
 
Du är en så härlig liten person och jag är glad som får äran att vara hemma med dig om dagarna. Vi har ännu över en månad tillsammans innan mamma ska vara hemma med dig igen. Jag lovar att jag ska göra mitt bästa för att vi ska ta vara på den tiden och ha så roligt vi bara kan.
 
När vi matade änderna under promenaden i går.

#1 - - Carolin:

Vilken sötnos :) Ja tiden går för fort när man har barn :/

#2 - - Mirre:

Oh så söt hon är =D

#3 - - Pauline:

Så otroligt söt hon är!
Det här med tiden, vår fiskorv är redan en vecka nu och det är bara en vecka kvar tills pappan börjar jobba.. tänk hur fort dagarna kommer gå sen när man är själv 🙈