8 (av alla) saker som är nya i livet sedan Iris föddes

På söndag har det här lilla trollet varit en del av våra liv i två månader. Det är mycket jag har lärt mig på den här korta tiden. Både rent generellt om föräldraskap, men också om mig själv.
 
Jag tänkte lista några grejer. Så här kommer dem: 8 (av oerhört många) saker som jag har lärt mig sedan jag blev pappa.
 
1. Ont i muskler jag inte trodde fanns!
Jag skrev ett inlägg tidigare om det magiska buffandet som är din bästa vän när du ska få en bebis att somna.
 
Men då skrev jag inte om att jag fått buffarm! Jag har på riktigt vaknat med träningsvärk på sidorna av handleden. Inte direkt något jag känt tidigare.
 
2. Hur effektiv jag är på jobbet.
Som om det inte var nog att bara vilja komma hem till Johanna. Nu har jag en trollunge som drar mig hemåt med. Så ingen övertid här inte.
 
Här ser vi nu till att vara klara EXAKT när klockan slår fem och så plattan i mattan hem.
 
3. Hur min stress har testats
Jag har lätt att brusa upp inombords och bli stressad när Iris gråter och inte slutar, har jag märkt. Detta är säkerligen något hon känner av. 
 
Jag jobbar på det med djupa andetag och att räkna till tio.  Och tycker faktiskt att det blir bättre. Jag skulle aldrig bli arg på henne för att hon är ledsen, men frustrerad på mig själv tror jag för att jag inte räcker till att trösta henne.
 
4. Allt "snusk" helt naturligt
Det är inte bara det - som jag pratat om tidigare - att jag glömt bort hur livet var för nio-tio veckor sedan. Utan jag har också glömt hur jag tänkte kring bajs, spyor, osv.
 
Inte för att jag tänkte att jag "aldrig kommer att byta en blöja!" som folk säkert känner (?). Men det kändes inte som att det skulle bli ett festligt inslag i mitt liv, att torka bajs.
 
Men det är det! Eller ja, typ. Eftersom att Johanna får sin tid med Iris när hon ammar och massor av annat när jag är på jobbet, blir de där blöjbytena som vår gemensamma lilla egentid.
 
Det är trevligt att bära med sig henne dit och umgås lite. Att det inkluderar en ofta illaluktande blöja, well, it's just the way it is.
 
5. Blöjor och bilar är min grej!
... skulle det visa sig! Jag tänker då på tv-reklamer. Sådana om dessa ämnen har jag aldrig ägnat en sekund tidigare. Men nu plötsligt är det hur intressant som helst. 
 
Jag jämför blöjorna i reklamen med dem vi har och samma sak med bilarna nu senaste veckorna. Inget är dock bättre än det vi har, förstås.
 
6. Att stå och gunga utan bebis
Det drabbade bara Johanna till en början. Hon kunde stå och gunga som om hon höll i Iris, även när hon inte gjorde det. Detta hade inte drabbat mig - förrän midsommar!
 
Då hade jag gungat lite med Iris i min famn efter en liten skrikattack. När den sedan var över och hon bytt famn, kom Johanna fram till mig, pekade på mig, skrattade och sa: "Nu är det du som står och gungar!"
 
7. Hur en dygnsrytm bör vara
Tidigare kunde jag sova längre och jag tycker om att sova nu också. Men nu har man blivit så illa tvungen att starta dagarna tidigare.
 
Till en början var det en omställning, men numera är det mest härligt.
 
Att komma upp och få mycket gjort redan under förmiddagen är ändå stimulerande på ett sätt (även om en sovmorgon ibland inte heller är fel).
 
8. Alla kläderna!
En typisk sak man såklart inte tänker på om man inte har barn. Men oj vad skoj det är med barnkläder!
 
Innan Iris var född när Johanna var gravid kunde vi knappt gå in i en klädaffär utan att komma ut med nånting. Och åtminstone jag är ännu "värre" nu.
 
Sådär! Åtta av mängder av saker som ändrats med livet sedan Iris föddes. Nu ska jag avlasta Johanna. Kvällens lilla skrikfest kan eventuellt vara inledd.
 
Fyll gärna på listan!
Vad ändrades mest hos er och i ert liv när ni fick barn?

Husmanskost och konsert-bitterhet

Jag käkar utanför jobbets väggar i dag.

Jag är halvvägs in på min tredje dag.

Det känns som att saker och ting börjar sitta.

På vägen till Gästabudets restaurang spelade Lars Winnerbäck i mina öron om att han köpt en bil.

Jag gillar upptempo-versionen som finns med på senaste plattan. Svängig.

Utanför Gästabudet hänger ett gäng flaggor. Jag försöker finna ett samband men det är svårt.

Schweiz, Frankrike, Italien, Sverige, Italien igen i en än större storlek.

Och så sist en Leksands IF-flagga.

Hon som äger denna restaurang fylld med husmanskost är tydligen ett stort fan av Leksand.

Då har vi något gemensamt, tänker jag.

Undra om hon vet om att jag driver en grupp om klubben på Facebook med över 8000 följare. Kanske är hon en av dem, spekulerar jag sedan lite stöddigt.

Jag käkar pasta med ostsås. Det smakar helt okej.

Lars sjunger nu om att han har människor runtomkring sig hela tiden men att han ändå känner sig ensam. 

Detta i låten "Khom Loy" som jag tycker är den bästa låten på skivan.

För en vecka sedan sålde vi våra biljetter. Biljetterna till Lasses turnépremiär på Skansen. 

Vi hade biljetter till den slutsålda konserten i kväll men kan inte gå då jag tyvärr måste jobba.

Ingen höjdare att fråga om två dagars ledighet första arbetsveckan, tänker jag.

Jag sitter här och hoppas att det regnar järnet på alla som ska dit, lite barnsligt sådär, då jag själv nu inte får närvara.

Men jag ska inte vara arg.

Jag får åka hem till världens underbaraste unge och en fantastisk sambo. Jag är lyckligt lottad. Det är det inte alla som får. 

Nej, bara jag faktiskt.

Lasse kan jag lyssna till framöver.

Kanske nästa sommar.

Nu ska jag jobba mig in i framtiden några timmar tills jag får åka hem vid klockan fem.

Rutin att skapa nya rutiner

Det känns lite som rubriken just nu. 
 
Att vi skapar många nya rutiner. 
 
Inte bara vi föräldrar utan även Iris. 
 
I dag fyller hon åtta veckor. 
 
Det går undan.
 
Tidigare har det varit enkelt att natta Iris vid 7-8 på kvällen, då hon har fått äta och sedan somnat i Johannas famn. 
 
Så har det inte varit den här veckan.
 
Nu har hon ätit de tiderna, men sedan varit vaken därefter. 
 
Vi har gungat, sjungit, gått runt med henne, smekt henne över pannan, gungat lite till, haft henne i bärsjal - och så vidare. 
 
Hon har blandat mellan skrik och att bara vara nöjt vaken.
 
Det har tagit tid Innan hon slagit igen de söta små ögonlocken.
 
Långe har vi bytts av under de senaste kvällarna.
 
Då har hon blivit så avslappnad till slut att hon fått äta lite till och sedan slocknat.
 
Jag tror att hon har fått ärva en gen av sin mor kring detta. 
 
Den Johanna har som gör att hon tycker att det är mycket roligare att vara vaken än att sova. 
 
Opraktisk gen att ärva som liten trollunge. 
 
Men nu sover hon gött här intill mig. 
 
Och hennes föräldrar ska - efter ett OITNB-avsnitt - försöka göra detsamma.
Visa fler inlägg