Gott nytt år!

Jag tänkte summera 2016 vid ett senare tillfälle. Ett år som generellt var ett väldigt bra år. Iris kom till oss och livet förändrades enormt - bara till det bättre. Så mycket kärlek hon bjuder på varje dag, vårt lilla troll.
 
I kväll firar vi in det nya året i bästa tänkbara sällskaps närvaro. Gott nytt år på er allesammans, så hoppas jag att vi hörs på andra sidan.
 
Iris outfit i kväll, med hatt och allt!
 

Tillbaka hemma i Stockholm igen

Oj, här har det stått stilla!
 
Vi drog hem till Stockholm igen i onsdags och sedan dess har dagarna gått i ett. Vi får besök här under nyårshelgen, av Johannas bror, hans sambo (som också råkar vara en av Johannas bästa vänner, så passande!) och deras dotter som är fyra månader äldre än Iris. Det blir mycket trevligt!
 
Men för att visa upp huset från sin finaste sida har vi jobbat på så hårt vi kunnat för att fixa lite småsaker. Det finns under en lång tid saker att göra när man flyttar till hus, har jag blivit medveten om.
 
Iris fick umgås med sin kusin (hon som kommer hit i morgon) en del under resan till Dalarna och hon lärde sig ett par saker av äldre kusinen. Bland annat vinka. Hon vinkar för fullt med hela högerarmen nu om man ber henne vinka och tycker att det är jätteroligt.
 
Hon har också lärt sig peka. Först trodde vi att hon gjorde något nytt 'dance move' när hon sträckte hela armen mot olika saker. Men i går förstod Johanna att det kanske är så att hon pekar. Och nu är vi än mer säkra på att det är så.
 
 
I natt ska Iris sova emellan oss utan sitt näste för första gången. I stället för filt har hon nu fått eget täcke och en ny kudde. Är det nu vi ska börja få fötter i ryggen och en hård panna skallad mot egen haka? Hade sovit i full hockeymundering i natt om jag ägt en!

På stan utan barn

 
Så hände det - efter nästan åtta månader.
 
Jag och Johanna är på stan utan barn. Iris är hemma hos mormor och umgås med henne medan vi roar oss på egen hand. Det är första gången sedan Iris föddes.
 
Vi kan hålla handen utan att någon måste dra vagnen. Stanna en extra gång vid något plagg i någon butik utan att stressat räkna minuterna till att Iris snart vaknar.
 
Och bäst av allt - sitta tysta i en soffa på Waynes och fika. Sådant man tog för givet tidigare. Nu har jag till och med hunnit skriva detta.
 
Men nu när vi varit borta i snart två timmar, saknar jag henne. Nu vill jag bara hem och busa med henne igen och gosa ner näsan i hennes lena nackhår.
 
Fort det går, ändå.
Visa fler inlägg