Barndomsminnen: Min och pappas oskyldiga plan

Jag är äldst och har tre yngre syskon.
 
Min syster och jag har samma föräldrar, sedan har vi en bror på vardera sida (alla tre är dock lika mycket syskon för mig, det här med "halv" och sådant existerar inte).
 
Jag minns när jag och min (tre år yngre) syster var yngre, när vi var i väg med pappa till vår sommarstuga i Gävunda, dryga timmen utanför Mora.
 
Dit åkte vi ibland på somrarna, det var skönt att komma lite hemifrån även om det inte var så långt dit.
 
Vi åkte ut med båten och fiskade, sköt med luftgevär och byggde båtar av barkbitar som vi tävlade med i bäcken intill huset. Bland annat, sådant vi inte gjorde hemma.
 
På kvällarna när det var dags att sova, kunde min syster störa sig på att jag skulle få vara uppe lite längre än henne.
 
För mig var det en självklarhet eftersom att jag var äldre och kanske borde pappa bara sagt det till Ida, så hade hon fått acceptera det.
 
Men i stället för att behöva ta fighten varje kväll, hade jag och pappa en plan.
 
Den gick ut på att jag skulle göra mig klar för sängen och gå och lägga mig jag med, men när Ida somnat, fick jag smyga upp och vara vaken en stund till.
 
Detta gällde dock inte alltid, utan vid speciella tillfällen.
 
Jag tyckte så mycket om de där stunderna vaken med pappa. De fick mig att känna mig vuxen samtidigt som det var vår egen lilla hemlighet att jag var uppe lite mer.
 
Pappa tog kanske en öl, jag fick öppna en Cola till trots att jag redan hade borstat tänderna och pappa spelade musik på radion som han gillade.
 
Jag tycker fortfarande mycket om att umgås med pappa, vi har massor gemensamt och är väldigt lika. Men det var något än mer speciellt när jag var liten, jag såg (och ser) verkligen upp till honom.
 
Innan jag skulle gå och lägga mig överst i spjälsängen inne hos min syster i mörkret och sova, fick jag en kram.
 
Jag minns hur hans skäggstubbiga haka alltid kittlade mig på kinden och hur han höll om mig ordentligt.
 
Pappa har alltid gillat ordentliga kramar.
 
Jag tänker lite på Iris nu när jag tänker tillbaka på ett minne som detta.
 
Hon kommer alltid att vara mitt och vårt äldsta barn, och utan att favorisera ett barn om man har flera (det är inte vad det handlar om), kommer kanske även hon framöver att vilja ha små stunder där hon får känna sig lite äldre än hennes framtida småsyskon.
 
Och då tänker jag när det passar ge henne den möjligheten.
 
Jag inbillar mig att det var något jag växte av - och detta utan att det var något stort som blev orättvist mot min syster.
 
Än så länge är det bara mamma och pappa här som får känna sig lite äldre - med glass och tv-serie - medan barnet sover.
#1 - - Elin:

Bästa serien! Så spännande.

Svar: Verkligen! Vi började i går, det blir nog avsnitt två senare i kväll :)
Robin - Pappablogg.com

#2 - - Isabelle:

Åh vore roligt om du (om du känner för det och tid finns såklart) "recenserar" Stranger Things! Eller ett inlägg med diverse serier som tipsas om? Ha en fin fredag! Isabelle

Svar: Hej Isabelle! Det ska jag absolut göra om intresset finns :)
Robin - Pappablogg.com

#3 - - Syster :

Älskade minnen & saknar tiden i gävunda <3